Vi mötte provpublik i tisdags
Vi drog igång med en rivstart efter påsklovet med att testa våra nya scener på en provpublik. Det var läskigt och pirrigt och väldigt kul. Man vet aldrig vad som ska ske eller vad folk ska tycka. Publiken var en blandning av skolpersonal, teaterfolk, normkunniga m.m. En del var vana forumteateråskådare och en del hade aldrig mött forumteater förut . Det blev väldigt initmt nere på Spegelteaterns lilla scen. Vi fick mycket användbar feedback som vi tar till oss. I morgon ska vi gå igenom den feedback vi fått och se vad vi kan göra av den. Det ska bli spännande att höra vad alla i Breyta känner och tänker när vi fått smälta den respons vi fick i tisdags.
Jag pratade med en man som var med och tittade i tisdags som aldrig sett forumteater förut. Han berättade att han tyckte att det var rätt läskigt med den interaktiva delen, att publiken fick gå upp och byta ut. Det är nog en rätt vanlig reaktion om man aldrig varit med om forumteater förut. Man kan behöva lite tid att smälta det hela. Jag berättade för honom om Jana Sanskriti i Indien som ofta återvänder med samma föreställning till samma publik efter en tid, just p.g.a. detta. Han talade om allt det där som sätts igång i huvudet även om man inte går upp på scengolvet och byter ut. Tankarna och känslorna som man får med sig efteråt.
Vi pratar ofta om det med publiken när vi är ute och spelar, att man aldrig vet var det största arbetet har skett under en föreställning. För många sker arbetet i huvudet och är något man tar med sig till " det riktiga livet". Forumteater tar inte slut för att föreställningen är över.
En vän var med på forumteaterfestivalen och såg forumteater för första gången i livet. Han tyckte att det var spännande och intressant att se alla föreställningar och alla modiga människor som gick upp och bytte ut. När jag frågade honom om han skulle kunna tänka sig att byta ut i en föreställning som engagerade honom så tittade han på mig och svarade -" Aldrig i livet!" Nästa år när vi återigen var på forumteaterfestivalen så hör jag någon ropa STOPP! Det var han som då gjorde sitt livs första inhopp i en forumteaterföreställning.
På tal om forumteaterfestival - nästa helg är det dags för den årliga festivalen.
www.forumteater.se - eller klicka på länken nere till höger bland länkarna
Vi ses där!
/Camilla i Breyta
Jag pratade med en man som var med och tittade i tisdags som aldrig sett forumteater förut. Han berättade att han tyckte att det var rätt läskigt med den interaktiva delen, att publiken fick gå upp och byta ut. Det är nog en rätt vanlig reaktion om man aldrig varit med om forumteater förut. Man kan behöva lite tid att smälta det hela. Jag berättade för honom om Jana Sanskriti i Indien som ofta återvänder med samma föreställning till samma publik efter en tid, just p.g.a. detta. Han talade om allt det där som sätts igång i huvudet även om man inte går upp på scengolvet och byter ut. Tankarna och känslorna som man får med sig efteråt.
Vi pratar ofta om det med publiken när vi är ute och spelar, att man aldrig vet var det största arbetet har skett under en föreställning. För många sker arbetet i huvudet och är något man tar med sig till " det riktiga livet". Forumteater tar inte slut för att föreställningen är över.
En vän var med på forumteaterfestivalen och såg forumteater för första gången i livet. Han tyckte att det var spännande och intressant att se alla föreställningar och alla modiga människor som gick upp och bytte ut. När jag frågade honom om han skulle kunna tänka sig att byta ut i en föreställning som engagerade honom så tittade han på mig och svarade -" Aldrig i livet!" Nästa år när vi återigen var på forumteaterfestivalen så hör jag någon ropa STOPP! Det var han som då gjorde sitt livs första inhopp i en forumteaterföreställning.
På tal om forumteaterfestival - nästa helg är det dags för den årliga festivalen.
www.forumteater.se - eller klicka på länken nere till höger bland länkarna
Vi ses där!
/Camilla i Breyta
